Om Dawit

Svenske medborgaren DAWIT ISAAK Sitter oskyldigt fängslad i Eritrea.

Här är hans liv.

dawit_big

Dawit Isaak föds den 27 oktober 1964. Han växer upp i Eritrea med sina föräldrar och fem syskon. Där driver familjen Isaak en liten italiensk delikatessbutik.

Redan under skoltiden börjar Dawit skriva och sätta upp teaterpjäser. Som vuxen blir han författare och ger ut flera böcker. Dawit skriver två romaner på tigrinja som är ett av Eritreas officiella språk. Böckerna får bra kritik av läsarna. Han vinner priser för sitt författarskap vid eritreanska festivaler.

Eritrea, som har varit en del av Etiopien sedan andra världskriget krigar för att bli självständigt och pga av den upptrappande konflikten flyr Dawit från Eritrea till Sverige 1985 och hamnar på en flyktingförläggning i Markaryd. Dawit får jobb som städare och bor i Lerum utanför Göteborg mellan 1985-1992. Mellan 1985-1992 är han aktiv inom den eritreanska diasporan med bl.a. Yonas Manna är Eritreas chargé d´affaires i Sverige idag. Alla som var med har en dröm om ett fritt och demokratiskt Eritrea.

1992 blir Dawit Isaak svensk medborgare. 1993 blir Eritrea självständigt och och Dawit Isaak reser tillbaka till huvudstaden Asmara, stannar där en längre period, gifter han sig och får barn året efter. Här startar han tillsammans med några andra journalister tidningen Setit som blir Eritreas första oberoende tidning.

1992-97 arbetar Dawit med teater och startar bland annat en barnteatergrupp. Han är också på gång att skriva en bok om kriget mellan Eritrea och Etiopien. Dawit bor i Eritrea tillsammans med sin familj fram till 2000. De kommer till Göteborg under år 2000. Året efter 2001 återvänder familjen till Eritrea igen.

Under 2001 börjar en grupp politiker och ministrar att kritisera hur president Isaias Afewerki styr Eritrea. Gruppen kom senare att kallas 15-gruppen, eller G-15. I en serie brev understryker de att de utlovade valen skall hållas och att den föreslagna konstitutionen ska införas. Dawit Isaak skriver om dessa brev i sin tidning. Dawits motto var “har du möjlighet att skriva så gör det”. För Dawit var alla nyheter viktiga att förmedla till folket. Stora krig som lokala händelser.

Den 23:e september 2001 knackar det på familjen Dawits dörr. Utanför står två säkerhetspoliser. De ska hämta Dawit. Han fängslas helt utan rättegång tillsammans med andra journalister och merparten av 15-gruppen. Presidenten vill tysta all debatt i Eritrea.

Här skulle tidslinjen kunnat ha tagit slut.

Men 2003 får Dawit Isaak Reportrar utan gränsers första Pressfrihetspris och flera organisationer börjar arbeta aktivt för att han och hans kollegor ska friges. Varje vecka sedan 2004 har vi varit på Eritreas ambassad på Lidingö och lämnat protestbrev. Vi har flera gånger bett att få träffa ambassadören utan framgång. Varje dag höjs rösterna i svenska tidningar för att få Dawit frigiven. Ingenting har dock hänt.

Det kan verka hopplöst men uppmärksamheten håller honom vid liv.

Lördagen den 19 november 2005 släpps Dawit Isaak oväntat. När han dagen efter försöker uppsöka en läkare fängslas han återigen. Samma år nomineras Dawit Isaak till Unescos pressfrihetspris av IFJ, International Federation of Journalists.

I slutet av 2008 flyttas Dawit från fängelset i Asmara till ett annat fängelse utanför huvudstaden. Det nya fängelset har rykte om sig att vara väldigt hårt och behandla sina fångar mycket illa. I början av februari meddelar människorättsorganisationen EWHRD, Eritrea Watch for Human Rights and Democracy, att Dawit Isaak flyttats till ett militärsjukhus och hans tillstånd befaras var kritiskt.

2009 Dawit Isaak var en av slutkandidaterna till det prestigefyllda Sacharovpriset. Sacharovpriset delas ut till personer som har gjort insatser för mänskliga rättigheter.

Den 26:e maj 2009 säger Eritreas president Isaias Afewerki:

”We will not have any trial and we will not free him. We know how to handle his kind.” “To me, Sweden is irrelevant. The Swedish government has nothing to do with us.”

2010 visar ett rättsutlåtande att den svenska regeringen har rätt och skyldighet att tala för Dawit Isaak. Det juridiska utlåtandet bygger på en genomgång av folkrätten och internationella rättsfall om personer med dubbelt medborgarskap. Utlåtandet överlämnas till svenska UD, EU-kommissionen och EU-parlamentets talman.

2011 skickar tre jurister, med stöd av Reportrar utan gränser, en Habeas corpusframställan till Eritreas Högsta domstol. Ytterligare en kopia lämnas över av EU-kommissionens representation i Asmara. När domstolen inte reagerar går juristerna vidare till Afrikanska kommissionen för mänskliga och folkens rättigheter (ACHPR). Kommissionen är ett organ inom Afrikanska unionen som övervakar att AU:s människorättstadga efterlevs. Eritrea protesterar, men Kommissionen beslutar ta upp fallet.

Den 10 maj 2013 kommer ett livstecken från Dawit Isaak. En före detta fängelsepolis bekräftar för tidningen Expressen att Dawit lever. I januari 2014 säger Eritreas Israelambassadör till Expressen att Dawit Isaak ”är okej”.

Priser som Dawit tilldelats under åren:

2003 Reportrar utan gränsers Pressfrihetspris
2006 Anna Politkovskajas pris
2009 Tucholskypriset av Svenska PEN
2010 Norska författarförbundets yttrandefrihetspris
2010 Golden Pen WAN

2011 ges Dawit Isaaks bok ”Hopp: historien om Moses och Mannas kärlek & andra texter” ut genom ett samarbete mellan elva svenska förlag. Översättningen bekostas av Svenska Akademien. Intäkterna från boken går till Dawit Isaaks svenska bankkonto.

2015 håller hans texter på att översättas till engelska och franska.

Bakom mediakampanjen för Dawit Isaak står Stödföreningen Free Dawit Isaak, Svenska PEN, Expressen, Författarförbundet, Journalistförbundet, Publicistklubben, Reportrar utan gränser, Sveriges Tidskrifter och Utgivarna.

www.twitter.com/FreeDawit

www.instagram.com/FreeDawit

www.facebook.com/FreeDawit