Läs gärna mer på WAN-IFRA site:

http://blog.wan-ifra.org/2011/10/13/imprisoned-eritrean-journalist-awarded-the-golden-pen-of-freedom

Två österrikiska tidningar har också skrivit (på tyska) om utmärkelsen:
http://derstandard.at/1318461239352/Feder-der-Pressefreiheit-Die-Mauer-des-Schweigens-vereitelt
http://www.wirtschaftsblatt.at/archiv/dawit-war-sich-der-gefahr-nicht-bewusst-492297/index.do

På svt.se beskrivs dokumentärfilmen så här:

Fången - en film om Dawit Isaak

Det är nu tio år sedan Dawit Isaak fängslades i Eritrea. Han spärrades in utan åtal, rättegång eller dom.

Den tysta diplomati som Sverige tillämpat under hans fångenskap har inte fått honom fri och ifrågasätts nu av allt fler.

En film av Maria Magnusson och Gellert Tamas från 2011.

Gellert Tamas har tidigare bland annat skrivit boken Lasermannen - En berättelse om Sverige och han har även skrivit en bok och gjort ett reportage om de apatiska flyktingbarnen. Maria Magnusson är reporter på SVT:s program Babel.

Repriser sänds 19/9, 22/9 och 24/9.

Ett av dessa läger heter Eira Eiro och ligger norr om Asmara. Där finns enligt de senaste uppgifterna fånge nummer 36, Dawit Isaak. Han tillhör en grupp fångar som från början var fler än trettio. Femton av dem har dött. Det finns anledning att frukta för Dawit Isaaks liv, i synnerhet som han lider av diabetes.

Vad begick han för brott år 2001? Vid den tiden arbetade Isaak som journalist på Eritreas största tidning där han rapporterade om reformkrav från en grupp inom landets ledning. Det räckte. Någon rättegång har aldrig hållits. Ingen dom har någonsin avkunnats.

På sätt och vis är det en dubbel tragedi.

För detta händer i den unga staten Eritrea som grundades efter över 30 års inbördeskrig som slutade i en folkomröstning 1993. Detta är en nation som länge visades stor välvilja från väst. Inte minst det faktum att nationen hade bildats som resultatet av en folkomröstning ansågs till en början förebåda en lovande utveckling mot ett öppet samhälle. Nu återstår dock inte mycket av välviljan. Eritrea förknippas numera främst med fängslandet av landets intellektuella och oliktänkande. Det är svårt att förstå hur Eritreas ledare så snabbt kunnat skingra omvärldens förtroende och isolera landet från övriga världen – ett land med behov av, och potential för, snabb utveckling. En helt annan framtid var möjlig. Och är det fortfarande.

Yttrandefriheten som princip har funnits i många århundraden. Den bygger på idén att alla, tack vare sin inneboende kunskap, har rätt att bestämma inte bara över sitt eget liv utan också över hur landet där de bor ska styras. Den vilar även på den enkla insikten som kommit först gradvis: att det inte är tvivel, ifrågasättande och meningsskiljaktigheter som gör en nation svagare – utan snarare frånvaron av detta. (En påminnelse om det är demokrativågen i arabvärlden.) Censur fräter sönder det system som den utformats för att skydda. Förr eller senare faller alla diktaturer. Varenda en.

På samma sätt som vi inte ägnar en tanke åt luften så länge den finns där är det lätt att ta yttrandefriheten för given om man aldrig behöver uppleva motsatsen. Eller, som Dawit Isaak, behöver betala priset för den. Yttrandefriheten är odelbar, också på det sättet att en människa inte kan förvänta sig någonting som han eller hon är beredd att låta någon annan klara sig utan. Friheten att uttrycka sina åsikter. Eller, i förlängningen, själva friheten. Principen prövas alltid i de enskilda fallen. Frige Dawit Isaak.

Peter Englund och WAN-IFRA

Den officiella motiveringen från WAN-IFRA:s styrelse poängterar att Dawit borde hyllas i Eritrea för sina gärningar, inte fängslas.

– Dawit Isaak, who was forced to flee his native land for Sweden but returned because of his dedication to an independent press and democratic principles, should be celebrated for his actions. Eritrea's rulers, among the most repressive in the world, have chosen to imprison him instead. Mr Isaak has faced enormous hardships, yet his commitment to press freedom and human rights has never diminished. It takes courage for a journalist to work and not compromise under such circumstances, and Mr Isaak serves as an inspiration to press people everywhere.

I en kommentar till FreeDawit.com meddelar WAN-IFRA:s vd Christoph Riess att organisationen vill uppmärksamma Dawits försvar för den fria pressen.

– By awarding the Golden Pen to Mr Dawit Isaak, the World Association of Newspapers and News Publishers wishes to acknowledge his commitment to press freedom and his determination to defend professional, independent journalism in Eritrea.

Dawit Isaaks bror Esayas menar att priset även är en belöning för de som jobbar för Dawits frihet.

– Det är jätteroligt! Det här visar vilket arbete vi alla gör, det ger oss stärkt moral. Kunskapen om Dawit finns nu över hela världen. Priset ökar ytterligare trycket på Eritreas president. Det är viktigt att fallet ständigt uppmärksammas, det ökar chanserna för Dawits överlevnad. Jag hoppas verkligen att min bror på något sätt kunde få veta vilket arbete vi alla lägger ned för honom och att han har tilldelats det här priset. Men det jag hoppas mest är förstås att han hinner bli fri i tid för att kunna ta emot priset personligen.

Priset delas ut på WAN-IFRA:s 63:e kongress i Wien 12-15 juni 2011.

Detained journalist's brother and Reporters Without Borders tell Sweden and EU they are legally bound to actively seek his release

Today in Stockholm and tomorrow in Strasbourg, the Swedish section of Reporters Without Borders and the brother of Dawit Isaac, a journalist with dual Eritrean and Swedish nationality who has been a prisoner of conscience in Eritrea for the past nine years, will tell the Swedish government and the European authorities they are legally bound to do everything possible to seek the release of this Swedish and European citizen.

A journalist with Setit, a daily newspaper closed by the Eritrean government, Isaac was a finalist candidate for the European Parliament’s Sakharov Prize for Freedom of Thought last year. He may be on this year’s list of nominees, which will be released today.

The detained journalist’s brother, Esayas Isaac, said: “The legal opinion shows that both Sweden and the European Union are obliged to use all possible means to help their citizen, Dawit Isaac. Now is the moment of truth.”

Reporters Without Borders secretary-general Jean-François Julliard said: “For years, we have denounced the Eritrean government’s cruelty to imprisoned journalists and urged the European Union to react. For years, we have asked Brussels to oppose Asmara’s repressive policies by means of greater diplomatic firmness and by conditioning its assistance. Now the campaign on behalf of Dawit Isaac is acquiring a new dimension, now it will be waged on the legal front as well.”

Julliard added: “Sweden must ask itself what are the most appropriate means for protecting Isaac and obtaining his release. Carry out a state visit to Eritrea? Open a permanent embassy in Asmara with the principal mission of defending Isaac’s cause? Finally implement the sanctions imposed on Eritrea by the United Nations and stop receiving senior Eritrean officials such as Yemane Ghebreab, who was received last summer?”

At the request of Esayas Isaac, the Swedish section of Reporters Without Borders, the Swedish Writers’ Union, the Swedish Magazine Publisher Association, the Swedish PEN Centre, the Swedish National Press Club and the Free Dawit Committee, a legal opinion has been drawn up by two Swedish lawyers, Percy Bratt and Olle Asplund, that says Sweden and the European Union have a “positive obligation” to act to defend Isaac.

On the basis of the principle of international common law regarding diplomatic protection (jus protectionis) and articles 2, 3, 6 and 10 of the European Convention on Human Rights (right to life, prohibition of torture, right to a fair trial and right to freedom of expression), they establish that Sweden and the EU are required to use all possible peaceful means to defend him.

Their findings will be presented at a news conference at the Bratt & Feinsilber law firm in Stockholm at 10 a.m. today. From there, Esayas Isaac and Reporters Without Borders will go straight to the Swedish foreign ministry where they will hand in a copy of the legal opinion together with a letter to foreign minister Carl Bildt.

Tomorrow in Strasbourg, Esayas Isaac and the Swedish section of Reporters Without Borders, accompanied by a group of MEPs including Swedish MEPS Olle Schmidt and Eva-Britt Svensson, will hand in a copy of the legal opinion to European Commissioner Andris Piebalgs and European Parliament president Jerzy Buzek.

They will then give a news conference at the European Parliament Press Bar at 5:30 about what they have done and the response they received from the European authorities.

Held incommunicado in Eritrea since 23 September 2001, Dawit Isaac has never been allowed the right to a trial. The Eritrean authorities refuse to recognise his Swedish citizenship and have released no information about his situation. There is a great deal of concern about his state of health.

Recent information from various Eritrean sources suggests that he was transferred to Eiraeiro prison camp but it remains impossible to know for sure where he is being held.

The original press release can be found at http://en.rsf.org/erythree-detained-journalist-s-brother-and-18-10-2010,38565.html

Enligt fångvaktaren, som har flytt till grannlandet Etiopien, sitter Dawit i en ca 3x4 kvadratmeter stor cell i det specialbyggda högsäkerhetsfängelset som ingen hittills har lämnat levande. Enligt Dagens Nyheter lever i dag endast 20 av de ursprungligen 35 fångarna. Dawit bär handfängsel dygnet runt, har diabetes och får knappt någon mat. Fångarna tillåts inte att titta på, eller prata med, varandra.

Fängelset ligger i ett ökenområde ca 10 mil norr om huvudstaden Asmara. FreeDawit.com har letat fram satellitbilder över Eiraeiro på Google Maps.

Redaktörer är Björn Tunbäck (Reportrar utan gränser) och Svante Weyler.

Läs mer om boken: Reportrar utan gränser, GP, SvD

Boken går att köpa från Adlibris och från Bokus.

Tanken att president Afewerki inte skulle gå att rå på, att han skulle vara värre än alla andra diktatorer, är orimlig. Sverige och EU måste nu sända mycket kraftiga signaler. De måste officiellt och öppet kräva att få träffa den fängslade Dawit Isaak, som inte bara är svensk medborgare, utan också den ende medborgaren i EU som är samvetsfånge. Tragiskt nog är Dawit Isaak en symbol för det lidande som offren för brott mot de mänskliga rättigheterna ständigt utsätts för, över hela världen. Om demokratiska regeringar inte kan stå starka mot sådana övergrepp, så tappar de inte bara i trovärdighet: de blir passiva medhjälpare till de torterare som begår brotten.

Ur beslutet:

"Bara genom att överleva har han tvingat människor världen över att reflektera över yttrandefrihetens betydelse. Att säga att han därmed, som det heter i stadgarna, gjort förbudet synnerlig tjänst är närmaste en underdrift."

”Vi önskar att världen inte ska glömma honom. Att vår del av världen måste fortsätta att se honom”, säger Anne Oterholm, ordförande i Den norske Forfatterforeningen till NRK.no.

Priset ska varje år tilldelas en norsk eller utländsk författare som har utmärkt sig i arbetet för yttrandefrihet och tolerans i vidaste mening, skriver Forfatterforeningen på sin webbplats. Tidigare prisvinnare är bland andra den ryska journalisten Anna Politkovskaja, som mördades 2006, den israeliske författaren Amos Oz, Nobelpristagaren Wole Soyinka från Nigeria, den turkiske författaren Yaser Kemal och den kubanske skribenten Normando Gonzales Hernandez.

”Han har varit kritisk till regimen i Eritrea, och det har han fått betala för och sitter fängslad för. Vi vet inte hur det går med honom nu, vi vet inte hur hans hälsotillstånd är. Men vi vet att han har varit ute ur fängelset och inlagd på sjukhus. Vi räknar med att det inte står så bra till med honom”, säger Oterholm till NRK.

Priset är på 200 000 norska kronor och delas ut 14 mars.

Under sin fångenskap har Dawit Isaak tidigare mottagit ett flertal priser och utmärkelser:

• Han tilldelades 2009 års Tucholskystipendium av Svenska Pen. Priset delas ut årligen till en person som har tystats av makthavarna.
• National Association of Black Journalists i USA tilldelade 2008 Dawit Isaak och nio andra fängslade journalister i Eritrea Percy Qoboza-priset.
• I november 2007 gav norska Dramatikerförbundet sitt solidaritetspris till Dawit Isaak och hans kollega från Setit, Fessehaye Yohannes, som befaras ha dött i fängelset.
• Tidigare har Dawit Isaak tilldelats Publicistklubbens yttrande- och tryckfrihetspris till Anna Politkovskajas minne, svenska Reportrar utan gränsers Pressfrihetspris och Örebro läns journalistdistrikts internationella pris.
• Han har också nominerats till Europaparlamentets Sacharovpris 2009, till Årets journalist av internationella Reportrar utan gränser och till den brittiska yttrandefrihetstidskriften Index on Censorships pris till Hugo Youngs minne.

Som vi skrivit tidigare:

Prisutdelningarna är ett sätt att uppmärksamma Dawit Isaaks och de andra fängslade journalisternas öde och sätta fokus på förtrycket i Eritrea.

Redan innan han fängslades i september 2001 var dock Dawit Isaak prisbelönt för sitt författarskap. För versdramat Bana, som gavs ut i Sverige 1988, vann han tre år i rad priser vid den eritreanska kulturfestivalen i Bologna, Italien.

Press release

The Association of Eritrean Journalists in Exile (AEJE) would like show its gratitude to the Swedish PEN for presenting the Tucholsky Award to our compatriot, Mr. Dawit Isaak who has been in Eritrean jail since September 23, 2001. This award is another remarkable addition to the serious of tireless efforts and achievements of Swedish human right groups and NGOs to take up the cause of freedom of expression in Eritrea in general and the case of Dawit Isaak in particular. It can be recalled that last month, Dawit Isaak had been honoured to be a finalist for Europan Union’s Sakharov Prize.

We exiled journalists can’t miss the symbolism of the prestigious Tucholsky Award. We acknowledge that this award not only highlights the persecution of Mr. Dawit Isaak and his fellow colleagues but it also recognizes the struggle of Eritreans for democracy and justice.

Eritrea has been called easily the biggest jailor of journalists in a row for years. In 2009, on its Press Freedom Index, Reporters Without Borders has ranked Eritrea last of 173 countries. More than 30 journalists are in jail and many others have fled the nation to neighbouring countries of the Sudan, Ethiopia, Europe and North America. Pleas and calls for release of the jailed journalists met with stern rejection from the Eritrean ruling regime. In another revealing interview conducted in May 2009, with Swedish broadcaster, TV4 J with journalist Donald Bostrom, the Eritrean leader, Issayas Afewerki disparaged the great nation and people of Sweden and made it clear he has no intention of either releasing Dawit Isaak and other journalists or bring them to court. In his usual antics, he summarily accuses them of being ‘foreign spies’ and he added he will arrest more journalists.

In such dark and forbidding political climate, Eritrean journalists have paid and are paying heavy price. Awards and recognitions, such as the Tucholsky Award given to Dawit Isaak embolden the spirit of those us who are engaged in the struggle against tyranny. With justice-loving, honourable organizations as Swedish PEN, in our side, we members of the Association of Eritrean Journalists in Exile, feel confident our advocacy efforts will not be in vain.

Again, the Association of Eritrean Journalists in Exile (AEJE) would like to thank Swedish PEN for granting the honourable Tucholsky Award to Dawit Isaak.

Priset delades ut på Fängslade författares dag, den 15 november, av kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth. Priset, på 150 000 kronor, togs emot av Dawits familj vid prisutdelningen på Forum på Sigtunagatan i Stockholm.

 — Vad vi vill göra är att dels påminna om hans öde. Dels vill vi också se till att den dagen när han kommer ut ska han en ekonomisk startplatta för att börja om sitt liv. Så har det fungerat flera gånger för andra författare som har fått det här priset, säger Ola Larsmo, ordförande för Svenska PEN.

Bland tidigare pristagare märks bland andra Salman Rushdie.

Stödkommittén är tacksam för allt stöd som kan bidra till att Dawit Isaak släpps ur fängelset i Eritrea, där han har suttit fängslad utan rättegång i över åtta år. Dawitkampanjen är alltid i behov av bidrag. Vi tar därför tacksamt emot stora som små summor på stödföreningens bankgiro 5045-0295. Alla pengar går oavkortat till kampanjen. Eventuellt överskott vid Dawits frisläppande överlämnas till familjen i Göteborg.

Med anledning av årsdagen hölls i lördags manifestationer på åtta olika platser i Sverige efter initiativ av riksdagens tvärpolitiska stödgrupp fär Dawit Isaak; Malmö, Göteborg, Lerum, Linköping, Stockholm, Västerås, Uppsala och Luleå.

I onsdagens program av Babel (SVT2, 21:30) ägnas hela sändningen åt Dawit Isaaks öde.

"21:30 Babel Del 3 av 14. När blir han fri? I dag är det exakt åtta år sedan författaren och journalisten Dawit Isaak fängslades . Vem är han egentligen? Och vad skrev han? Vi möter hans familj, vänner och kollegor som berättar om människan bakom rubrikerna. För första gången presenteras också hans dikter och dramatik på svenska."

Det årliga priset tilldelas personer eller organisationer som försvarat de mänskliga rättigheterna och yttrandefriheten.

I motiveringen skriver Olle Schmidt:

 — Dawit Isaak sitter fängslad enbart för att han använt sin yttrandefrihet, vilket är en oinskränkt mänsklig rättighet. Min förhoppning är att nomineringen av Dawit Isaak ska uppmärksamma hans fall och förhoppningsvis möjliggöra hans frigivning. Isaak har enligt källor nu förts till det ökända Eiraeiro fängelset, vilket ofta kallas för slutdestinationen eftersom ingen ännu har lämnat det levande säger Olle Schmidt.

Bland tidigare pristagare märks bland andra Nelson Mandela och Aung San Suu Kyi.